Fronesis #72-72 – Landsbygder

130,00kr

Landsbygdens betydelse i den globala kapitalismen är betydligt mer komplex än vad den enkla motsatsställningen mellan stad och land låter förstå. I Fronesis nr 72–73 läggs just landsbygdens flerfaldiga och motstridiga betydelser under lupp.

Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre används; tvärtom tycks den spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Det handlar om dess roll i produktionen av energi och råvaror. Det handlar om dess funktion som stadens utkant, där den antingen ger staden innehållsliga konturer eller tjänar som tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Det handlar om dess betydelse som hem för dem som befolkar den. Trots att landsbygden ofta beskrivs med termer som avskildhet och periferi, spelar den alltså en central roll i samhällsbygget. Det är denna flerfaldiga roll som numret belyser.

Hur landsbygdens avfolkning sammanhänger med flera sammantvinnade politiska ingrepp och intressen beskrivs i Jörgen Johanssons artikel, som tar avstamp i ett 1970-tal då krav på det småskaliga jordbrukets rationalisering samspelade med önskan om att förse exportindustrierna med arbetskraft.

Konsekvenserna av landsbygdens historiska förändring fördjupas i Wendell Berrys klassiska text. Med utgångspunkt från maskinernas och massproduktionens inträde i jordbruket frågar sig Berry vad som händer med jorden och dem som brukar den när syftet blir att tillhandahålla så mycket livsmedel som möjligt, så billigt som möjligt och med så få arbetstimmar som möjligt.

Nedvärderingen av småskaliga jordbruk diskuteras i Josefin Hägglunds text om skogsbrukets historia. Hon visar att grunden för den prioritering av skogsbruk framför andra värden som vi i dag lever med lades längre tillbaka i tiden än vad dagens återupplivade debatt om skogsbruk låter ana.

I David Väyrynens predikan står konflikten inte mellan stad och land eller skogsbruk och lantbruk, utan mellan dem som kontrollerar och dem som kontrolleras, mellan dem som kan glömma och dem för vilka minnet etsat sig fast.

1 i lager

Beskrivning

Landsbygdens betydelse i den globala kapitalismen är betydligt mer komplex än vad den enkla motsatsställningen mellan stad och land låter förstå. I Fronesis nr 72–73 läggs just landsbygdens flerfaldiga och motstridiga betydelser under lupp.

Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre används; tvärtom tycks den spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Det handlar om dess roll i produktionen av energi och råvaror. Det handlar om dess funktion som stadens utkant, där den antingen ger staden innehållsliga konturer eller tjänar som tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Det handlar om dess betydelse som hem för dem som befolkar den. Trots att landsbygden ofta beskrivs med termer som avskildhet och periferi, spelar den alltså en central roll i samhällsbygget. Det är denna flerfaldiga roll som numret belyser.

Hur landsbygdens avfolkning sammanhänger med flera sammantvinnade politiska ingrepp och intressen beskrivs i Jörgen Johanssons artikel, som tar avstamp i ett 1970-tal då krav på det småskaliga jordbrukets rationalisering samspelade med önskan om att förse exportindustrierna med arbetskraft.

Konsekvenserna av landsbygdens historiska förändring fördjupas i Wendell Berrys klassiska text. Med utgångspunkt från maskinernas och massproduktionens inträde i jordbruket frågar sig Berry vad som händer med jorden och dem som brukar den när syftet blir att tillhandahålla så mycket livsmedel som möjligt, så billigt som möjligt och med så få arbetstimmar som möjligt.

Nedvärderingen av småskaliga jordbruk diskuteras i Josefin Hägglunds text om skogsbrukets historia. Hon visar att grunden för den prioritering av skogsbruk framför andra värden som vi i dag lever med lades längre tillbaka i tiden än vad dagens återupplivade debatt om skogsbruk låter ana.

I David Väyrynens predikan står konflikten inte mellan stad och land eller skogsbruk och lantbruk, utan mellan dem som kontrollerar och dem som kontrolleras, mellan dem som kan glömma och dem för vilka minnet etsat sig fast.

Mer information

Vikt 0.377 kg
Redaktör

Carolina Pettersson, Charlotte Fridolfsson, Kalle Eriksson