Beskrivning
“Upptäckandet av ny musik går idag oändligt mycket snabbare än före internet. Vi känner till mycket mer musik, fyller fickorna med mängder musik som för inte länge sedan vore ofattbara. Men hur är det möjligt att välja? Hur är det med vår förmåga att sättas i rörelse?Ra”
Det senaste deceniet har skapat helt nya villkor för vårt förhållande till musik. Fram till i slutet av 1990-talet kunde skivbolagen och etermedierna fortfarande reglera utbudet. Sedan sprack cd-bubblan och musiklandskapet svämmade över. Idag är musikutbudet oöverblickbart.
I Det Postdigitala Manifestet sonderar Rasmus Fleischer överflödets terräng. Den utmaning som vi ställs inför i den postdigitala kulturen är inte att producera ännu fler låtar, utan att gallra i överflödet. Någon måste välja. Detta ofrånkomliga urval aktualiserar frågor om makt och ansvar. Musik är inte ljudfiler på en hårddisk eller noter på ett blad, utan en form av samvaro och gemenskap.
