Beskrivning
Afghanistan fängslade mig, flyktinglägren i Pakistan intresserade. Detta folk på flykt som valt att återta sitt land imponerade. De fick mig att vrida om världskartan, så att Peshawar eller Baraki-Barak i Afghanistan framstod som världens mitt. En hissnande upplevelse. De flesta korrespondenter vände kameran och intresset mot kriget, mot vapnen och förstörelsen. Gerillasoldaten med sin Kalashnikov kom i förgrunden. Jag tog också dessa bilder, men annat lockade mer: Ansikten. Vardagens situationer. Kvinnor och barn. Med varje besök kom jag ett steg närmare. En förutsättning var att jag som kvinna hade tillträde till “den andra sidan”. De afghanska kvinnorna, dolda bakom slöjor och höga murar, visade sig inte alls vara de förtryckta varelser som jag hade inbillat mig. I hemmet, med familjen och bland släktingar hade de makt. Världen utanför, med försörjning och inköp, fick männen sköta. – Ur inledningen till boken
